Janna Persson

sångerska som i gruppen Mitropa uppträdde och bidrog till att Musikföreningen Riffets uppstartsträff 2010 blev så lyckad med nytt rekord i antal medlemmar.

 Du har nu signerat en CD från 2008 ”Isabelle – a desert blues” se bild). En cd som känns riktigt spännande där jag själv bl a fastnade för första låten ”Sweet Sweet Soda”, kan du berätta lite mer om denna skiva? Den kom till under arbetet med Teater Kapijas föreställning Isabelle – en ökenblues. Vi hade blivit fascinerade av en äventyrerska och författare som hette Isabelle Eberhardt som levde på 1800-talet. Vi åkte till Algeriet för att göra en researchresa i hennes fotspår med avsikt att göra en föreställning om hennes liv. Men det som drabbade oss under resan var framförallt de förhållanden som kvinnorna där lever under. Vi insåg att vi aldrig skulle kunna göra en föreställning om den frihetsälskande Isabelle utan att också tala om dem som ingen frihet har. Därför blev föreställningen en blues – en ökenblues som vi tillägnar dessa kvinnor. Och det var också så skivan fick heta.

 Mitropa känns som ett väldigt intressant band, känns som vi alla vill höra lite mer om hur det hela började ? Det började egentligen för en massa år sedan när jag och Dragan Popovic började skriva låtar ihop. Dragan är musiker och kompositör och mångårig medarbetare i Teater Kapija som jag driver tillsammans med min sambo Mladen Puric. På den tiden bodde vi alla i Stockholm men 2002 flyttade jag och Mladen ner till Skåne. Konstigt nog var det faktiskt då som jag och Dragan på allvar började utveckla vårt musikaliska samarbete. Det gjorde att även Dragan flyttade ner till Skåne för snart fyra år sedan.

2006 hade vi vår första riktigt stora konsert och den var inte att leka med. Det var mitt ute i Saharas öken, på en ökenfestival i Mali, strax utanför Timbuktu. Därefter har vi gett konserter på allt ifrån små obskyra scener (vår egen i Abbekås inberäknad) till stora musikalteatrar i Belgrad. I höstas gjorde vi en konsert på Victoriateatern i Malmö. För ca ett år sedan plockade teaterdirektören själv, Mladen Puric upp basen och så var vi tre i bandet.

Nu 2010 går vi in i en ny fas med nya spännande utmaningar. Dragan längtade hem till Stockholm och flyttade tillbaks dit kring jul. Så var vi bara två. Och även om Dragan säkert kommer hit ibland och vi säkert kommer att samarbeta i framtiden har vi nu fokuserat på att hitta andra duktiga musiker att fortsätta utveckla bandet tillsammans med. Och det har vi också gjort. På uppstarten i Trelleborg hade vi med oss en ung, oerhört begåvad gitarrist som vi även tidigare spelat med, Samir Shalabi. Han kommer också att vara med på konserten i Trelleborg i maj.

 Du var nu och uppträdde i Trelleborg för en spelning tillsammans med bandet, är det första gången ni besöka denna stad? Oh nej, vi har varit i Trelleborg flera gånger och spelat teater. Vi har spelat en familjeföreställning som heter Ankarets barn flera gånger och vi har också varit här med vuxenföreställningen Farliga förbindelser. Däremot var det första gången vi spelade musik i Trelleborg.

 För de som missade denna uppstartsträff med Riffet, blir det fler tillfälle att lyssna på er framöver i Trelleborg? Jo då, det var liksom hela idén med att vi spelade på uppstarten. Den 22 maj ger vi en riktig konsert i Trelleborg. Det ska bli fantastiskt roligt och vi hoppas förstås att folk gillade det de hörde på uppstarten och kommer på konserten också.

Om du skall placera in er musikstil något fack var skulle den då hamna? Det är väldigt känslomättad och suggestiv musik som spänner från vacker, vemodig visa till tung, rå, bluesig rock rakt från hjärtat.

Vilka musiker/artister har influerat dig i ditt musicerande? Jag har mina musikaliska rötter i bluesen, 60-talets rock och den gamla goda tidens gospel faktiskt. Nuförtiden lyssnar jag även på lite modernare rock. Jag blir ofta jämförd med Grace Slick från Jefferson Airplane, PJ Harvey och Patti Smith. Helt ok, tycker jag!

 Någon speciell favoritartist/grupp? Patti Smith, PJ Harvey och många fler

 Kan du nämna någon favoritlåt? Don't say nothing – Patti Smith från albumet Peace and noice. Den lyssnade jag på under hela min förlossning, den är oslagbar att föda barn till!

 Vinyl eller cd? CD – så gammal är jag inte.

Hur ser året 2010 ut för dig och din grupp Mitropa? Spännande roligt och oförutsägbart. Vi har en del spelningar klara redan nu och hoppas att det ska fortsätta trilla in fler. Vi ska också repa in en ny musiker till vår Rockshow Her Majesty's Voice som vi gjorde klart strax före jul och som vi kommer att spela hemma hos oss på Teater Kapija i Abekås i sommar och sedan turnera med till hösten. Den är helgrym och bygger i helt på våra egna låtar som har fått en poetisk och visuell inramning. Kolla gärna in Emil Sandgrens kanonrecension i Ystads Allehanda: http://www.ystadsallehanda.se/article/20091212/NOJE/712129719

 Någon artist du tycker vi i RIFFET skall arbeta på för att få till Trelleborg framöver? Oj, det finns så många bra. Men skulle ni få loss mycket pengar och vill göra något alldeles ovanligt så vet jag en fantastisk sångerska som bor i Timbuktu. Hon heter Khaïra Arby och skulle ni få hit henne vore ni bäst i världen!

 Vi i Riffet tackar dig, Janna, och ännu en gång ett stort tack för denna spelning på Musikföreningen Riffets uppstart 2010. Det blir säkert alla anledning av att höras av framöver

För mer info om Mitropa, se www.myspace.com/mitropamusicproject.

Kontakt med Janna Eriksson kan ske via telefon 0411-533 772

 Peter Frank vid pennan