Ralp Gullstrand
som representerar Pop 60 och som kommer att vara med på vårt 60 talsarrangemang den 29 mars 2014. Ralp är bandmedlem i 60 talsgruppen Shakemakers från Helsingborg som vi hoppas att få glädjen att se på några av våra kommande arrangemang framöver
Ralp, du har nu signerat en cdbox, en nyutgiven box ”StoraPopboxen” där Shakemakers har som ett av få band med två låtar. Låtarna är ”The rise and fall of flingel bunt” och ”Walkin´the dog”, kan du berätta lite om dessa låtar?
Walkin’ The Dog är en låt av Rufus Thomas som var baksida på vår första singel. The Rise and Fall Of Flingle Bunt var en låt som The Shadows kom ut med 1964 och den blev vi så förtjusta i att vi spelade in den i en källarinspelning bara några dagar efter att den släpptes. Vi visste knappt hur den gick eftersom vi bara hört den på radion. Ett tidstypiskt dokument kan man säga eftersom både ljud och spelteknik hade mycket övrigt att önska.
Shakemakers var ett populärt band på 60 talet i Helsingborg, det skulle vara roligt att höra lite mer om ert band? Jag skickar med hela storyn i slutet på detta dokument.
Det finns en hel story på vår hemsida www.shakemakers.se där man också kan provlyssna på vår första platta.
Ni tog steget att kontakta Karusell och Simon Brehm blev tydligen imponerad av vad ni hade att erbjuda, vad resulterade detta besök i?
Ett skivkontrakt på fem singlar. Vi genomförde dock bara två eftersom vi efter dessa slutade spela.
Ni är still going strong, hur många spelningar per år blir det nu förtiden?
Vi spelar ett långt pass varje vecka men har valt att inte spela ”ute” eftersom vi inte känner för att släpa runt utrustningar på flera hundra kilon. Vi spelar helst på festivaler eller andra tillfällen då back-line finns på plats och det räcker att bära med instrumenten.
Har Trelleborg fått något besök av er? Om nej så är det så klart på tiden.
Vi spelade som förband till Hep Stars på deras Skåneturné men kommer inte ihåg om Trelleborg besöktes.
Du är styrelsemedlem i Pop 60 i Helsingborg och ni kommer att besöka vårt arrangemang den 29 mars. Hur ser det ut för er förening, jag vet att ni nyligen körde ett större arrangemang med bl a Mike Pender’s Searchers?
Vår förening lever väl. Vi är idag ganska precis 500 medlemmar och har precis haft vårt 10-årsjubileum (det var för övrigt där Mike Pender’s Searchers uppträdde). Vi brukar också vara ansvariga för bokning av banden till 60-talsscenen på Helsingborgsfestivalen och dit har vi tagit några engelska band bl.a. Swinging Blue Jeans, The Fortunes och The Red Squares. Vi har som ambition att försöka presentera ytterligare band från övriga Europa.
60 talets musik har påverkat många lyssnare och min undran är om det är den sorts musik du lyssnar på fortfarande?
Jag lyssnar på mycket musik och upplever mig själv som allätare. Har dock en förkärlek för Rockabillyn och Rock n´Rollen. Har haft möjligheten att besöka USA vid många tillfällen och där kunnat besöka Memphis och Elvis, Graceland vid 8 tillfällen. Har också varit mycket i countrymusikens Mekka, Nashville, där jag ”stött på” artister som Johnny Cash, Willie Nelson, Charlie Daniels, Roy Orbison, Reba McIntyre, Brenda Lee och Conway Twitty. I Sverige har det blivit Alan Jackson, Garth Brooks, Willie Nelson (flera tillfällen) och Dolly Parton. Sedan har jag inte missat mina absoluta favoriter The Shadows som jag såg i Göteborg på deras ”Final Tour” 2006. Sedan blev det ju Cliff Richard och The Shadows Reunion i Manchester och Malmö. Detta är ett axplock av de artister jag haft förmånen att träffa och lyssna på.
Du har nu chansen att nämna dina tre absoluta favoritlåtar, vilka skulle de bli i så fall?
- Shadows vackra ballad Peace Pipe
- Elvis fantastiska American Trilogi
- Vince Taylorsegenproducerade Brand New Cadillac.
Många artister har influerats av andra artister. Hur ser det ut för din del, jag vet att du har en svaghet för Elvis?
Jag är en hängiven Elvis-fan. Jag är ju inte ensam om detta och blev glad när jag häromdagen kom in på Beatles Story, muséet i Liverpool och kunde konstatera att John Lennon’s devis ”Utan Elvis hade Beatles inte funnits” visar att han var omtyckt i många kretsar.
Vad ligger på skivtallriken just nu?
En skiva jag bytt till mig av dig, Peter. Ryno Rockers, ett Rockabillyband från Enviken som ju är högsätet för den musikstilen i Sverige. Har varit där en underbar kväll på en lövad utedansbana med fem olika band som uppträdde och de amerikanska bilarna stod och glänste på parkeringen. Själv är jag otroligt förtjust i Ford Crown Victoria från 1956.
Har du någon grupp eller artist som du kan rekommendera till våra, Riffets, arrangemang nästa år 2014?
Tror att ni skulle våga er på ett Rockabillyband från Löddeköpinge som heter Blue-56. 3 killar med den rätta glöden och ett otroligt intresse för sin musikstil och de framför den på ett mycket smakfullt sätt. Inga purunga pojkar utan stadgade herrar i 50-års åldern. Eventuellt skulle man varva med ytterligare ett band i en annan genre för att bjuda publiken på den rätta omväxlingen.
Vi i Musikföreningen Riffet tackar dig Ralp för denna intervju och vi välkomnar dig till vårt 60 tals arrangemang
Intervjun gjord 2013-12-16
Peter Frank
Kommentar; Mer om vårt 60 talsarrangemang i Parken går att läsa bl a på vår hemsida www.riffet.com. Vi hälsar alla välkomna till arrangemanget, mycket 60 talsnöje
Mer om Pop 60 går att se på deras hemsida www.pop-60.se
1963 -1964
Namnet The Shakemakers tillkom vid en fest på Brokulla Ungdomsgård, där publiken fick hitta på ett namn och skriva det på en lapp. Vi valde sedan ut det namnet vi tyckte bäst om. Ungdomsgården användes också som replokal och musiken vi spelade, var en vild Beatmusik blandad med en avart av Rhythm & Blues. Bandet bestod av Ralp Gullstrand, Kenneth Jarhl, Carsten Olsson och Lars Böcker.
Efter några månader slutade Carsten och ersattes av Lars Hallnäs. På grund av sin låga ålder blev Lars kallad ”Lillen” eftersom han alltid blev hämtad och körd hem efter spelningarna. Lars Hallnäs slutar och ersätts av Egil Andersson. Efter en tid anlitades också en sångare vid namn Gert Wikström, eller som han också kallades ”Johnny Lee”. Under 1964 blev vi utnämnda till ”Skånes Bästa Icke Professionella Popband”. Scenklädseln var: svarta byxor, vit skjorta, röd slips, svart nappaväst och High-Heel-Boots. Vi tränade på raggargården (Brokulla Ungdomsgård) i Ramlösa och för transport av vår utrustning, fick vi hjälp av killarna och tjejerna på klubben. Vi betalade tillbaka genom att spela gratis på deras interna fester.
En episod inträffade, då vi blev inbjudna att spela på Elinebergs Fritidsgårds invigning. Då kom inte bara de besökare man förväntat sig utan även en hel del s.k. ”raggare”. Föreståndare Gösta Månsson blev lite skrämd till en början, men allt ordnade sig till det bästa, eftersom man endast ville lyssna på god musik. Sedermera blev Fritidsgården vår träningslokal med sin stora fina scen. Under hösten spelade vi ofta på Blå Vinkeln i Bjuv och Örehus i Mölle.
1965
Vid årsskiftet 64/65 lämnar Gert Wikström, Kenneth Jarhl (lumpen) och Lars Böcker bandet och ersätts med Ronny Gustavsson, Björn Hedenkrantz, och JanMagnusson. Även en manager vid namn Tommy D Feld anställs.
Under två månader spelade vi på nattklubben Soltero ute vid Larödbaden. Under april månad slutar Ronny och Björn och som ny medlem ansluter Magnus Hansson, som vi träffat på Elinebergs Fritidsgård. Ett antal spelningar på Pärlan och Örehus genomföres under våren. Vi deltog i en tävling mellan Nordvästskånska popband på Örehus i Mölle den 16 maj, där segrande band erhöll 1000 kr. Där uppträdde också Sir Henry and His Butlers från Danmark, som spelade sin hit-låt ”Let´s Go”.
Resultatlista:
1. Shakemakers
2. Scintops
3. Sunmakers
4. Los Madison
5. Pitchers (senare Lords of Treasury)
Dagen efter kunde man läsa i tidningen:
-kraftiga förstärkare skrällde, hesa strupar tävlade hörbarligen med elgitarrer och dundrande trummor medan den ungdomliga publiken nickande instämde och slog takten omväxlande med händer och fötter. Aktörerna i respektive band giggade och utförde akrobatiska rörelser på stående fot alltmedan de tycktes smeka högtalarna – dylika en på man – med skrän och vilda gester. Det fanns band med brokig klädsel men också kostymerade sådana. Ett hade de alla gemensamt – det långa håret. Programmet hette ”Popgala 65” – vi skulle snarare vilja benämna det ”Långhårsgala” utan att därmed förgripa oss på långhårsvågen eller popmusiken som sådan.
Vid ett gigg på en popklubb i Malmö träffade vi den danske sångaren Tommy Pedersen (Tony West) och som anslöt sig till gruppen. Vi åkte på vinst och förlust upp till Stockholm med Kjell Dahl som vår chaufför och tog in på Gubbängens camping, där vi sov sex man + all utrustning i vår Folkvagnsbuss och i ett tält. På dagarna körde vi runt till skivbolag och försökte sälja in oss. Vi raggade också spelningar, jagade manager och på kvällen åkte vi tillbaka till campingen för att klämma in oss i bussen och tältet för att sova. Så småningom fixades det dock möjligheter att bo hos en kille som hette Jan Sverre.
En dag fick vi se Sleepstones turnébil stå parkerad utanför ett hus. Vi undrade vad dom gjorde där och beslöt att ta reda på det. Då sprang vi rakt i armarna på Jörgen Wikingsom var manager för både dom, Nursery Rhymes och Namelosers. Vi frågade om han ville ta hand om oss och sen blev det full fart. Jörgen hade ett avtal med läskedrycks-företaget Merry, vilket innebar att vi klistrade Merrys dekal på vår Folkabuss och med denna insats fick vi fri dricka. Sleepstones fick i gengäld åka omkring i en rosa Rolls Royce, det var klasskillnad!
Första spelningen höll på att bli den sista. Vi fick fel på bilen och kunde inte meddela arrangören. Lyckades i alla fall anlända i tid och det blev stor succé. Sedan fick vi spelningar på ett antal popklubbar i Stockholm.
Vi fick napp på skivbolaget Karusell (Polydor) med skivbolagsdirektören Simon Brehm och producenten Silas Bäckström.
- Ni ser tillräckligt hemska ut för att få göra en skiva, sa Simon Brehm.
Inspelningen genomfördes under juli månad i Europafilms studio i Sundbyberg med låtarna Searchin´For Shake (Gullstrand) och Walkin´The Dog (Thomas). Med på inspelningen var Tommy Pedersen – Ralp Gullstrand – Magnus Hansson – Egil Andersson – Jan Magnusson. Skivan såldes redan första dagen i 5.000 ex. och med följande recensioner i musiktidningarna.
Skivrecensioner: Searchin´For Shake / Walkin´The Dog (Polydor NH 10 992)
Ett bra spelgäng är The Shakemakers – tämligen färska svenska popare. Grabbarna är utmärkta instrumentalister. Kompet är bland de bästa jag hört hittills. ”Walkin the dog”, B-sidan på nya singeln svänger duktigt och bjuder på fint gitarrspel. De sångliga prestationerna på denna sida och på A-sidan, ”Searchin´for shake” ställer jag mig mer tvekande inför.
Lite hemvävd, blå-gul pop för hugade spekulanter. Framsidan visar att The Shakemakers hör till de mer lovande inom svensk pop, om bara inte sångaren hade låtit så gnällig hade det varit en riktigt bra platta. Baksidan skäms inte för sig den heller – bandets lågmälda, svängiga stil är inte alls dum...
Searchin´For Shake var med bland de 30 låtar som förtestades till Tio i Topp, men nådde inte hela vägen fram. Tommy Pedersen slutar och Egil förenar sig med bandet Lords of Treasury.
Ny bassist
Lars Henrikson sitter i Strandqvists musikaffär och leker lite med gitarrer och basar som man ofta gjorde på den tiden. Då stannar Shakemakers buss utanför och killarna kommer in. Dom hejade på honom och frågade om han var intresserad av att spela med dom eftersom Egil, deras bassist hade slutat, Lars spelade bas så det är klart, han nappade direkt. Tidigare när Lars spelade i Scintops hade han en 30-tums baslåda som ”Pigge” hade byggt. Den var jättestor, klumpig och lite speciell. Baslådan hade Lasse köpt ut, så när han slutade, följde den med honom. Egentligen skulle Scintops ha köpt tillbaks den men det gick inte. Eftersom den var ovanligt stor hade vi problem när vi skulle ha in den i folkvagnsbussen. För att den skulle få plats i bussen, fick vi ta ut nästan allt annat. När vi sen kom upp till Stockholm bytte Lars in den till en mer normal baslåda.
Den 28 september 1965, fick vi göra vår andra skivinspelning och denna genomfördes åter i Europafilms Studio. Låtarna som spelades in var I´m Just A Rollin´Stone och Road Runner. Vid inspelningen deltog: Ralp Gullstrand – Magnus Hansson – Lars Henrikson – Jan Magnusson och Silas Bäckström på orgel.