Jenny Neikell

basist och sångerska i bandet Dalaplan som glädjande nog för oss vinylsamlare släppt en skiva som vinyl. Bandet Dalaplan är på mångas efterfrågan det första och enda bandet som nu kommer att spela för andra gången på Riffets återkommande arrangemang ”Musik i Tre Akter” som kommer att gå av staplen den 7 mars 2014. Plats Parken Trelleborg.

Ja Jenny så blev det då en fullängdare på vinyl ”Dalaplan” det glädjer många av oss vinylsamlare. Kan du berätta lite om varför just denna skiva som lp?

Förutom att lp-formatet låter bättre, så jobbar vårt skivbolag Gaphals nästan enbart med vinyl. Därför var det, till vår stora glädje, en självklarhet att fullängdaren skulle släppas på vinyl, precis som singlarna vi har släppt tidigare.

När man lyssnar på denna skiva så kan det kännas lite slamrigt och ni räknas väl lite som ett slitet garagerockband om jag läser på konvolutet för denna skivan. Är det rätt sammanfattning av er musikstil?

Ja, det tycker jag man kan säga. Ibland drar det lite mer åt pop och ibland låter det lite punkigare, men garagerock är väl en bra beskrivning.

Jag gillar den energi som ni levrerar när ni spelar och i texterna kan man höra lite av uppror. Hur viktig är texterna resp musiken för ert band?

Båda är naturligtvis viktiga! Texterna skriver ju Niklas (sångare och gitarrist) så de är ju viktiga för honom, men vi pratar ofta om texterna så att alla i bandet får en känsla för innebörden i låtarna. Musiken växer oftast fram ur en grundidé som Niklas kommer med, sen arrangerar vi tillsammans, lägger till och drar ifrån. Vi har nästan som ett mål att det ska vara så få ackord som möjligt i en låt, för det tvingar oss att bli mer kreativa. Det kanske låter lite pretentiöst, och det är väl det sista vi vill beskriva oss som, men vi är väldigt noga med att det ska finnas en dynamik i låtarna så vi jobbar mycket med arret. Det måste hända något som överraskar, som peppar, eller som ”skaver”.

Nu blir det andra gången med ert band Dalaplan i Trelleborg på vårt återkommande arrangemang ”Musik i tre akter” hur känns detta?

Skitkul! Vi hade så himla roligt förra gången, det var ett supertrevligt arrangemang med bra publik (som sittdansade) och bra arrangörer. Sen är det alltid kul att spela ihop med andra band, man får höra ny musik och utökar sitt nätverk av musiker. Vi är superpeppade inför Trelleborg!

Alla vi musikälskare ser fram emot ett riktigt bra musikår 2014, hur ser det ut för er del?

Vi kommer att giga mycket under våren och parallellt med det skriver och repar vi in låtar till nya albumet som spelas in i sommar. Förhoppningsvis åker vi en vända till Tyskland i höst, vi var där i höstas och det var gött. Vi i bandet gillar också att gå på konserter så förhoppningsvis blir det en massa trevliga utekvällar där vi får lyssna på grymma band och få ny inspiration.

Du är basist i bandet, hur ser din musikaliska bakgrund ut?
Jag började spela gitarr och skriva låtar efter gymnasiet och sjöng i ett par band innan Dalaplan bildades 2009. Då behövde vi en basist så det var bara att lära sig spela!

Som musiker påverkas man/influeras man av andra musiker. Du som basist har du själv inspirerats av någon annan musiker??
Kim Gordon i Sonic Youth är ju den coolaste basisten i världen så henne har jag inspirerats mycket av! Sen inspireras jag av musiker som vågar ge sig hän, som inte bryr sig om att de svettas, gör dumma miner och spelar fel på scen. För mig är känsla och uttryck det viktigaste och jag älskar att se musiker som går upp i stunden istället för att stå och glo på sina händer och fundera över nästa ackord. Ett exempel på en sådan är artist, som var förra årets bästa konsertupplevelse, är King Khan and the Shrines.

 

Vad ligger på din skivspelare för tillfället?
Jag har totalt fastnat för ett band som heter Sallie Ford & the Sound Outside som går varm här hemma. Ett grymt band med gammalt, skitigt sound och massor av hits. Tyvärr har de nyligen splittrats, men jag räknar med att hon kommer tillbaka med ett nytt band snart.

Ni har nu chansen att nämna era tre absoluta favoritlåtar, vilka skulle de bli i så fall?

Oj vad svårt! Men om jag måste välja tre låtar som jag aldrig tröttnar på så är det:
Formidable – Syl Sylvain and the Teardrops. Något av det hit-igaste jag någonsin hört, så vansinnigt bra!
Like a prayer – Madonna. Klassisk Madonnalåt med grymt gospelsväng, går inte att stå still!
Purr – Sonic Youth. Energin i den här låten är helt galen, jag vill bara springa!

 

Någon konsert eller festival som du varit med om och som ni gärna vill berätta om?

En väldigt speciell spelning för oss var vår releasefest på Inkonst i höstas. Vi hade jobbat och sett fram emot vår debutplatta och att äntligen få spela låtarna för våra vänner och fans var riktigt stort. Det var en fantastisk kväll med så många underbara människor som kom och stöttade och delade kvällen med oss. Den spelningen kommer jag aldrig att glömma!

Har du någon grupp eller artist som du kan rekommendera till våra, Riffets, arrangemang detta år 2014?

Ett annat Malmöband som vi gillar både musikaliskt och som personer, är Bruce. De har ett eget uttryck med väldigt personliga texter och catchiga låtar.

Vi i Musikföreningen Riffet tackar dig Jenny i bandet Dalaplan för denna intervju och vi hälsar dig och övriga i bandet välkomna tillbaks till Parken och vårt arrangemang den 7 mars.

Tack! Det ska bli grymt skoj!

Intervjun gjord 2014-02-16

Peter Frank

Kommentar; Ni kommer i kontakt med bandet Dalaplan genom www.dalaplan.nu, www.facebook.com/dalaplan